Sävsjö säteri odlingslandskap, Lenhovda socken (Raänr 101)

År 1424 bestod Sävsjö by av sex hela hemman med kvarn och ålfiske. Översten Håkan Nilsson Skytte förvärvade gårdarna etappvis under 1640-talet och bildade ett säteri. Brukarna avhystes och stora delar av byns åkermark lades om till ängs- och betesmark. På 1760-talet flyttades godscentrum till Sävsjöströms järnbruk. Det fossila odlingslandskapet vid Sävsjö innehåller ett system av jordvallar, terrasser, stensträngar och odlingsrösen, men även vägar, husgrunder och gravar. Åkrarna är i regel långa och smala, oftast 40-90 meter långa och 12-15 meter breda och avgränsade med stenblandade jordvallar. I den s k Bolhagen finns såväl bebyggelselämningar som ett gravfält bestående av stensättningar. Centralt i landskapet finns även en ensamliggande skeppssättning.

Med stöd av arkeologiska undersökningar har Sävsjö bys uppkomst förlagts till järnåldern. Ett vikingatida gravfält invid den gamla bytomten är ytterligare belägg för den tidiga bosättningen.

Betesdriften konserverade delar av det medeltida kulturlandskapet då det inte har utsatts för senare tiders stenröjning och jordbruksrationaliseringar.